Barn behöver trygghet. På enheten arbetar vi för att barnet ska känna sig säker, genom att ha en trygg miljö och visa att vi finns där i alla situationer, även om barnet inte vill prata om sin oro eller sitt mående. Att ha tålamod och ta ny kontakt om vi blivit avvisade tidigare, visar att vi finns där när barnet är redo att prata om sitt mående. Det är viktigt att låta barnet älta och ta sin tid, och när barnet är redo är vi närvarande och lyssnar. Vi visar att vi klarar av att höra allt som barnet har att berätta, och vi respekterar barnets känslor även om vi inte alltid förstår dem.
Det är alltid okej att visa sina känslor på enheten, men för att upprätthålla tryggheten för barnet finns det tydliga regler om att det inte är okej att ha sönder saker eller skada sig själv eller någon annan om känslorna blir starka. Om barnet upplever att känslorna är svåra att uttrycka, kan personalen använda sig av arbetsmaterial för att hjälpa och stödja barnet att sätta ord på känslorna. På enheten finns arbetsmaterial för känslohantering så som känslokort, Ilske termometer, Kai kort, Må bra – årsklocka och Övningsbok för ett positivt sinne. Ett annat exempel på arbetsmaterial för känslohantering som används på enheten är Isbrytaren, som är ett underlag för samtal med halva meningar. När en oavslutad mening presenteras så luras hjärnan att fortsätta tänka själv. Ett exempel kan vara ”När någon skriker åt mig brukar jag…”, och barnet får med hjälp av kortet fundera över sina egna tankar och känslor för att avsluta meningen.
Personalen finns där för barnet när vardagen blir tung och överväldigande. Förutom att personalen kan stödja barnet att hantera känslor och impulser kan vi även hjälpa barnet med praktiska saker som kan underlätta vardagen. Personalen handleder bland annat vid städning och matlagning, samt stödjer barnets intressen, kompis- och familjerelationer och upprätthållandet av barnets hygien. Vi samarbetar med ungdomspsykiatriska polikliniken och ungdomsstation Klaara i frågor som berör det enskilda barnet.
Vi värdesätter en förtroendefull relation mellan personal och barn och att barnet känner sig trygg i relationen. Barnet ska känna att vi alltid är närvarande och har förståelse för barnets situation. Barnet får själv, med handledning, komma fram till vad som är viktigt i livet och vad barnet värdesätter i sin självständighetsprocess. Genom kommunikation, respekt och närvaro kan personalen hjälpa barnet att bearbeta och komma vidare från upplevt trauma.
Skrivare
Heidi Svartsjö, Enhetschef
Familar Fenix
