Sijaisperheydellä on tärkeä merkitys kaikille osapuolille

Yhteisölliseen tekemisen kulttuuriin jokainen kymmenestä perheenjäsenestä osallistuu kykyjensä mukaisesti. Pysähdymme yhdessä Suvin, Markon ja perheen kohta 18-vuotiaan tyttären, Jessican, kanssa pohtimaan perhehoitajuuden merkityksiä.

Millaisilla asioilla voitte vaikuttaa hyvinvointiinne perhehoitajina?

”Hyvinvointia lisää mahdollisuus joustavasti suunnitella arkea ja ajankäyttöä”, Suvi toteaa. Toinen keskeinen asia on lapsille tuotettu ilo. Myös perheen biologiset lapset saavat ajoittain erityistä huomiota, koska ovat vahvasti mukana perhehoitajuuden ytimessä.

Yhteiset hetket puolison kanssa tasaavat sykettä, joten välillä istutaan alas juttelemaan. Myös perhehoitajan lakisääteiset vapaat palauttavat kehoa ja mieltä kiireisen arjen keskellä. Perheenjäsenten ajatukset kivasta ja palauttavasta ovat välillä erilaisia. Kompromisseihin päästään kuuntelemalla jokaisen tarpeita ja toiveita.

Millainen tuki Familarilta edistää hyvinvointia?

”Aina on apua tarjolla”, toteaa Marko, ”Familarin työntekijät ovat läsnä, myös silloin, kun eivät ole paikalla”. Kriisitilanteissa perhe on saanut välittömän avun, mm. vauhdittamalla lapsen terveydenhuollon tutkimuksia. Tämä on ollut merkittävää lapsen kuntoutumisen kannalta.

”Tukityössä ei keskitytä vain sijoitettujen lasten hyvinvointiin vaan panostetaan myös perhehoitajan hyvinvointiin. Se on tärkein pohja lapsen hyvinvoinnille”, Jessica pohtii. Suvi ja Marko toteavat, että hyvin on Jessica ymmärtänyt perhehoidon tuen ytimen.

Työntekijöiden tapaamiset myös biologisten lasten kanssa ovat tärkeitä. Tutustuminen koko perheeseen alkaa jo valmennusvaiheessa ja jatkuu tukityöskentelyn aikana. Jessica pitää myös vertaistukea merkittävänä lasten ja nuorten hyvinvoinnin kannalta. Hän onkin itse lupautunut yhdeksi vertaisryhmän vetäjäksi Familarille.

Mistä löytyy perhehoidon merkityksellisyys?

”Lapsia ei pyritä pelastamaan tai muuttamaan, mutta kaikkemme teemme, että lapsilla olisi hyvä olla tässä hetkessä ja tulevassa”, Marko kiteyttää. Perhe on nähnyt vuosien aikana, että lapsen kuntoutuminen tulee ajan kanssa turvallisen arjen sivutuotteena.

Suvin ja Markon näkemys on, että perhehoidon merkityksellisyys nähdään yhteiskunnassa aikaisempaa paremmin. Perhehoidossa ei tapahdu vain pieniä edistymisiä vaan usein positiivinen muutos lapsissa on massiivisen iso.

”Olen tehnyt vuosia sotealan töitä, mutta mistään muusta työstä ei saa samaa merkityksellisuuden kokemusta kuin sijaisvanhemmuudesta”, sanoo Suvi. Perhehoitajuudella on muitakin positiivisia vaikutuksia. ”Koko perheen sosiaaliset taidot ja ihmistuntemus ovat kehittyneet perhehoitajuuden myötä”, Suvi toteaa.

Millainen on sijaisperheen biologisten lasten rooli?

”Sijoitetut lapset ovat sisaruksiani. Isosiskona minulla on erityinen rooli, mutta se on samanlainen sekä suhteessa biologisiin että sijoitettuihin sisaruksiin”, Jessica toteaa. Suvi kokee, että Jessicalla on pelisilmää toimia eri ikäisten lasten kanssa. Usein Jessica on se perheen suosituin.

Jessica on juuri aloittanut Familarin tukiperhevalmennuksen. Aikomuksena on tulevaisuudessa toimia lomitusperheenä. ”Sijaisperheenä oleminen ei ole ottanut mitään pois vaan antanut paljon. Olen saanut riittävästi huomiota, vaikka ympärillä on ollut muitakin lapsia”, Jessica lisää.

Sijaisperheenä oleminen ei ole ottanut mitään pois vaan antanut paljon

Jessica pitää merkittävänä hyviä kohtaamisen taitoja.

Millaisia ominaisuuksia perhehoitajalla tulee olla?

”Huumorintajua ja leikkisä asenne”, toteaa Marko. Jessica nyökyttelee. Suvi kokee, että perhehoitajuus edellyttää erilaisten roolien joustavaa jakamista puolison kanssa. Vuorovedoin analysoidaan tunteita ja hurrataan jalkapallokentän laidalla.

Suvi ja Marko ovat kokeneet perhehoitajuuden helppona valintana. ”Helppous muodostuu positiivisesta asenteesta, myös vaikeuksia kohtaan”, Suvi toteaa. Jessica pitää merkittävänä hyviä kohtaamisen taitoja: ”Lapsen tarina ja historia on tärkeä tuntea ja sitä kautta ymmärtää hänen käytöstään. Mutta yhtä lailla tärkeää on kohdata lapset lapsina, ei heidän rankkojen kokemustensa kautta”. Tärkeänä Jessica näkee myös taidon kysyä lapsen vanhemmilta näkemyksiä lapsesta. ”Hyvä yhteistyö on keskeinen osa perhehoitajuutta”, Suvi tiivistää.

Jessica kertoo, että äidin lähisuvun perintöä on lapsikeskeinen arki, johon myös Jessica ja muut sisarukset ovat pienestä saakka kasvaneet. Nyt Jessica opiskelee sotealan tutkintoa. Opettajat ja opiskelijat ovat innostuneena kuulleet kokemuksia perhehoitajuudesta sijaissisaren näkökulmasta. Jessican viesti on, että ajoittaisista arjen haasteista huolimatta perhehoitajuus on ehdottomasti positiivinen asia.

Perheen mieltä lämmittää se, että lapsi pääsee laitoksen sijaan perheeseen. He toivovat, että perheet rohkeasti lähtevät mukaan ennakkovalmennukseen. Famile-valmennuksen aikana selviää, onko perhehoitajuus se oma juttu. ”Familarissa kunnioitetaan sitä, millainen lapsi juuri meidän perheeseemme soveltuu. Olen tyytyväinen, että olemme valinneet juuri Familarin”, Suvi toteaa.

HAASTATTELU: Milla Höykinpuro, koulutuspäällikkö

Alkuperäinen artikkeli on julkaistu Familar Uutiset lehdessä 2024

Kom med i vår verksamhet

Ur nyheter och diskussioner i tidningar och på nätet framgår att det inom barnskyddet råder en ständig brist på familjevårdare. Kommuner, organisationer och privata serviceproducenter rekryterar och skolar aktivt familjer. Varje barn ska få en familj, som passar just det specifika barnet, därför borde det finnas tillräckligt med alternativ. Detta betyder att det ska finnas fler familjer än barn i behov av familj, men för tillfället har efterfrågan överskridit utbudet och antalet omhändertaganden ökar fortfarande. Bristen på familjevårdare beror oftast på att det inte finns tillräckligt med information om verksamheten.


Från och med år 2012 har familjevården lagenligt varit det primära alternativet då barn placeras utanför hemmet. I familjevården får barn korrigerande erfarenheter och livslånga relationer. Familjevården försäkrar att barnen får en individuell vård, som är ett kostnadseffektivare och mänskligare alternativ än anstaltsvård. I familjevård med starkt stöd kan det placeras också mer krävande barn, som tidigare placerats inom anstaltsvård. Barnens uppförandestörningar eller till exempel somatiska sjukdomar är inte hinder för placering i familjevård. Inom familjevård kan likaså en hel familj placeras i en annan familj. Målet vid omhändertagning och placering är alltid att barnen kunde återvända hem och denna möjlighet bedöms regelbundet. Det är viktigt att kontakten mellan barnet och dess föräldrar är regelbunden också under placeringen utanför hemmet. Vid den tidpunkten då barnets och familjens situation återhämtat sig tillräckligt och grunder för omhändertagande inte längre finns, bör man påbörja förberedelserna för att barnet återvänder hem. Flytten hem bör planeras grundligt och processen ska framskrida på barnets villkor. Barnet, föräldrarna och familjevårdarna borde alla bli erbjudna tillräckligt med stöd under processen.


Vad för slags personer blir familjevårdare? Det finns inget entydigt svar på detta, eftersom det finns lika stor mångfald bland familjevårdare som bland barn som placeras inom familjevård. Det krävs inga övernaturliga egenskaper. Familjevårdaren behöver bra samarbetskunskap och färdighet att förstå och godkänna olika slags människor och livsstilar, eftersom förutsättningen till en lyckad placering är ett fungerande samarbete med barnets föräldrar och annan närkrets. En viktig samarbetspart är även barnets socialarbetare, som i sista hand har ansvaret och gör besluten gällande barnets vård och omsorg. Familjevårdaren ska även vara engagerad, eftersom familjevårdaren binder sig till att sköta barnet så länge som placeringen är det bästa för barnet, vilket kan vara ända tills barnets blir myndigt. Flexibilitet är även grundläggande, eftersom vardagen kan innehålla mycket förändringar.


För att kunna fungera som familjevårdare måste man först få en skolning för uppdraget. I Familar har vi en egen Famile-utbildning. Vi utbildar familjer även på svenska. Efter att familjerna tagit kontakt i oss, till exempel per telefon eller via vår nätsida, kommer vi överens om en telefontid, då vi går igenom familjen situation och berättar om vår verksamhet samt ser om det finns hinder för familjen att fungera som familjevårdare. Efter detta kan utbildningen börja. Utbildningen består av tre moduler, vilka innehåller individuella träffar, förhandsuppgifter och grupputbildningar. Stödfamiljerna är färdigt utbildade efter de två första modulerna. Fosterfamiljerna deltar även i den tredje modulen. Under utbildningen får de blivande familjevårdarna kunskap om barnens trauma och olika utmaningar. Familjevårdarna lär sig även självreflexion, det vill säga att granska sina egna handlingar och känslor. Vi i Familar lär oss under utbildningen känna familjevårdarna och deras historia bättre.


Många familjer anser att det är bra att först börja som kortvarigare stödfamilj före förflyttning till att fungera som långvarig fosterfamilj. Det är även väsentligt att understryka att familjevårdarna inte blir lämnade ensamma, utan får stöd med det viktiga uppdraget. I Familar erbjuder vi starkt stöd till familjevårdarna. Varje familj har en egen arbetare som är i regelbunden kontakt med familjen och besöker familjen minst en gång i månaden. Vi har även en telefonjour som fungerar dygnet runt. Vi erbjuder familjevårdarna månatlig arbetshandledning och referensstöd. Utöver detta ordnar vi skolningar och rekreation. Vid behov erbjuder vi även barnvård och par- och familjeterapi. Familjevårdarna har även rätt till semesterdagar som förverkligas med hjälp av semesterfamiljer.


Som familjevårdare får man inverka i barns liv och arbetet är samhälleligt betydelsefullt. Familjevårdare är ett yrke, eftersom ekonomiskt stöd utges, vilket möjliggör att utöva det som heltidsarbete, som även beaktas i pensionen. Dessutom är det likväl frågan om en kallelse och om viljan av att göra gott. De placerade barnen behöver en så kallad ”normal vardag” och närvarande vuxna, som besvarar barnens behov och uppmuntrar barnet.


Ta kontakt om du blev intresserad och vill höra mera om vår verksamhet.


-Sonja Mustonen, socialarbetare (pol.mag.)

Famile-valmennusta etänä

Lauantaina järjestettiin ensimmäinen Famile-valmennuspäivä etänä, joka jäi maaliskuussa koronaepidemian jalkoihin. Pienet tekniset haasteet eivät meitä lannistaneet (vaikka operaattorin verkko kaatui valtakunnallisesti kesken päivän…). Kymmenestä perheestä yhdeksän pysyi langoilla.
Livenä päivää olivat vetämässä Mari, Jonna ja Titta. Testasimme myös Millan ja Antin kokoamia videoluentoja. Ne toimivat loistavasti.
Vaikka ryhmä ei ollut fyysisesti yhdessä, niin ryhmäytymistä saatiin jatkettua ja säilytettyä ja kaikki perheet ovat hyvin prosessissa mukana.
Tämä oli hyvä kokemus ja saimme välittömästi palautetta perheiltä siitä, että sisältö päivään oli laadukasta ja hyvin suunniteltua, kiinnostus säilyi yllä ja harjoituksia luentojen seassa oli riittävästi. Lupaava kokemus, josta lähdetään jalostamaan.

Seuraavat aloittavien perheiden valmennuspäivät on aikataulutettu toukokuulle, eli mukaan saadaan nyt kattavasti kiinnostuneita riippumatta perheen asuinpaikasta.

Menossa mukana olivat myös Sisu ja Symppis ❤️ #perhehoito #familevalmennus #sijaisperhe #tukiperhe #lastensuojelu